En av de djupaste insikterna jag fick under min resa mot att må bättre,
… var att tinnitus för mig inte bara handlade om svåra ljudfrekvenser.
Det handlade också om trauma. Flera stycken faktiskt.
När ljudskadan inträffade befann jag mig redan i en period av hög stress och emotionell belastning. Jag var sårbar och bärare av både gamla och pågående trauman.
Mitt nervsystem var redan överbelastat. Hyperkänsligt.
Så när chocken från cirkelsågen kom, fanns det nästan ingen motståndskraft kvar.
Idag tror jag att kroppen helt enkelt inte orkade ta emot mer. Inte klarade av att återhämta sig.
Ljudet fastnade kvar.
När jag började se sambandet mellan stress och tinnitus, och redan innan ljudskadan visste hur mycket stress som släpps lös genom chock och trauman, förstod jag att även mitt tinnitus påverkades av dessa.
Och just det förändrade mycket för mig i min inställning till mitt tinnitus.
Jag blev mer förstående och såg inte längre på det som en fiende som ville skada mig, utan mer som min kropps sätt att varna och försvara mig mot upplevd fara.
Och det knackade på dörren till ytterligare något viktigt:
Behovet av traumabearbetning.
